en här artikeln handlar om något som många lägger stor vikt vid i samband med yrkesval, medan andra lägger mindre. En del tycker att det är lätt att förstå och reflektera över det, medan andra tycker att det är svårt.
Det handlar om rollen våra egna intressen spelar när vi fattar beslut inför framtiden.
När någon frågar vad vi vill arbeta med svarar många av oss med att namnge ett eller flera yrken eller en viss eftertraktad arbetsgivare. På följdfrågan ”varför då?” svarar många av oss genom att berätta om våra intressen.
Vi kan vara intresserade av yrket för att det ger oss möjligheten att exempelvis bo på den plats vi vill, tjäna så mycket pengar vi vill, arbeta fysiskt, lära oss nya saker, hjälpa andra människor, med mera.
Den amerikanske forskaren John Holland (1919—2008) ägnade större delen av sitt liv åt att fundera över det här med intresse och yrkesval. Han menade att vi under vår uppväxt hittar aktiviteter vi tycker om. Vi ägnar oss så mycket åt dessa saker att de med tiden utvecklas till bredare och djupare intressen.
När vi tycker om att ägna oss åt en viss aktivitet tenderar vi att göra det oftare och bli bättre på den. Att prestera bra gör att aktiviteten känns lätt och rolig, vilket gör den ännu mer intressant för oss.
John Holland utvecklade en modell som beskriver sex intressetyper. Genom att svara på ett ganska stort antal frågor om sig själv kan man få en uppskattning om vilka av dessa intressetyper man liknar mest, och få förslag på yrken som kan passa utifrån det.
Inom dessa yrken arbetar nämligen generellt människor som svarar på likande sätt i testet. Man brukar kalla den typen av frågeformulär för ”intresseguide” eller ”intresseinventering”.
John Hollands modell – RIASEC – används över hela världen. I Sverige används den bland annat av Arbetsförmedlingen i deras kostnadsfria intresseguide online, som du hittar på deras hemsida.
Många som fyller i en intresseguide upplever att de yrken de får tips om stämmer väl överens med vad de upplever sig intresserade av. På så sätt kan intresseguiden fungera som en bekräftelse på vad man redan vet om sig själv, och bidra till att man känner sig tryggare i sitt yrkesval.
Andra upplever inte alls att resultatet av intresseguiden motsvarar deras egna yrkesval särskilt väl. Det kan bero på flera olika saker.
Vanligt är att det finns andra motivationer som påverkar yrkesvalet mer än intresse – exempelvis på vilken utbildningsnivå man har möjlighet att studera, om man har fysiska begränsningar att utföra vissa arbeten, vill ha en högre lön, eller om man av något annat skäl inte känner sig tillräckligt motiverad.
Vanligt är också att intresseguiden ger förslag på yrken utifrån ganska allmänt grupperade intressen. Ett vanligt exempel är en ”social” intresse- eller yrkesprofil som handlar om att vilja arbeta hjälpande, vägledande eller undervisande med människor. Många som gör intresseguiden kan uppleva att de visserligen vill arbeta med människor, men bara under vissa specifika förutsättningar, vilket utesluter många av yrkesförslagen.
Ägna ett par minuter åt att fundera över hur din upplevelse varit av att göra en intresseguide. Har du inte gjort en så prova gärna redan idag via exempelvis Arbetsförmedlingens hemsida.
Störst nytta får du förmodligen ut av en intresseguide när du inte söker ett enkelt svar på vilket yrke som passar dig, utan mer använder intresseguiden som utgångspunkt för att reflektera över vem du är och vad du vill.
På Arbetsförmedlingens hemsida är det lätt att klicka sig vidare från resultatet av intresseguiden till information om olika yrken. Där kan du lära sig mer om olika yrken som liknar varandra på olika sätt. Du kan därmed få ett rikare kunskapsunderlag för dina framtidsval.
När vi fattar beslut om vår framtid är det väldigt många saker vi behöver ta hänsyn till. Intresseguiden bidrar med förslag på en viss övergripande intresseriktning som kan passa.
Vet du inte var du ska börja sitt sökande efter information om yrken kan intresseguidens yrkesförslag vara en bra hjälp. Om intresseguiden resulterar i yrkesförslag som inte liknar de yrken du själv valt eller planerar att välja, är det viktigt att du funderar över vad det kan bero på.
Att söka detaljerad information om yrken, göra studiebesök eller praktik kan vara andra sätt att få bekräftat att ditt val av utbildning och yrke motsvarar dina intressen och förväntningar.
Du kan förstås också diskutera din situation med en coach, Matchare, studie- och yrkesvägledare eller annan person du har tillgång till för professionella karriärsamtal.
För en del människor är det viktigt att få arbeta med något man brinner för. Andra tycker det är okej att arbeta med något som man inte upplever är särskilt intressant. I stället kanske man ägnar sig åt sina intressen på fritiden.
Vad är viktigt för dig?
Mer av
