T

hor Pleijel arbetar som studie- och yrkesvägledare på Curonova. Hans uppdrag är att hjälpa deltagare att planera sin framtida karriär

Den så kallade CASVE-cykeln
Den så kallade CASVE-cykeln som Thor Pleijel brukar använda sig av i sina samtal med deltagare hos Curonova. Cykeln består av de fem stegen kommunikation, analys, syntes, värdering och verkställande. KÄLLA: CAREER.FSU.ED

–En karriär för mig är en lång kedja med olika roller man har i livet och i förhållande till sin försörjning, säger han. De vanligaste rollerna är studerande, arbetssökande, egenföretagare, föräldraledig eller anställd med någon form av anställningsavtal.

De tillfällen då vi växlar mellan olika roller kallas ibland för brytpunkter. Det är då vi behöver fatta beslut om hur vi ska gå vidare och vad det är för roll vi vill eller behöver ha framöver.

Brytpunkten kan hänga samman med något som händer utanför oss själva: exempelvis att vår utbildning tar slut, att vi förlorar jobbet eller flyttar till annan ort. Vi kan också själva ta initiativ till en brytpunkt om vi exempelvis väljer att byta jobb eller börja studera för att styra vår karriär i en ny riktning.

– Det är i samband med brytpunkter som man brukar ges tillfälle att träffa en studie- och yrkesvägledare. I ett vägledningssamtal går vi igenom deltagarens situation och mål för framtiden. En del långsiktiga mål kräver mer planering än andra, säger Thor Pleijel.

Ett samtal med en studie- och yrkesvägledare handlar i regel om att aktivera tre typer av kunskap som behövs vid val av yrke och utbildning: Kunskap om sig själv, kunskap om alternativen och kunskap om hur man fattar stora beslut.

–Kunskapen om sig själv är den unika kunskap vi utvecklat om oss själva över tid. Kännetecknande för den här typen av kunskap är att det är man själv som kan bedöma om kunskapen stämmer säger Thor Pleijel. Ett enkelt exempel skulle kunna vara den kunskap vi har om vilka färger vi tycker mest om: Genom att någon gång ha sett en viss färg i ett sammanhang och gillat den, skapar vi ett positivt laddat minne. Vi väljer sedan samma färg i ett annat sammanhang – exempelvis när vi köper blommor eller målar om – och får därmed bekräftat att färgen är vacker. Vetskapen om vilken färg vi tycker om kan påverka hur vi inreder och klär oss.

PÅ SAMMA SÄTT ÄR DET med kunskapen om vad vi föredrar att syssla med på och utanför arbete och studier. De flesta utvecklar med stigande ålder mer och mer kunskap om vad man uppfattar som meningsfullt att lägga sin tid på. Utifrån den kunskapen kan vi sätta mål för vår karriär. – För att öka självkunskapen ställer jag frågor till vägledningssökande om vad de tycker om att göra, vad de tycker är viktigt i livet och hur de upplevt tidigare arbete och studier, säger Thor Pleijel.

Kunskap om alternativen handlar om det vi vet om världen runt omkring oss. Den kunskapen kan liknas vid ett nät av olika koncept och fakta som hänger samman med varandra i olika hög grad. Vi kan exempelvis sätta vårt koncept ”snickare” i förhållande till det mer övergripande konceptet ”hantverkare” eller med mer detaljerade fakta som ”någon som arbetar med byggnadsmaterial och elverktyg”.

Till skillnad från kunskap om sig själv kan kunskap om alternativen verifieras i omvärlden. Genom att exempelvis prata med en snickare eller söka information om yrket på Arbetsförmedlingens hemsida, kan vi öka vår kunskap om yrket och säkerställa att det vi vet om yrket stämmer överens med vad man faktiskt gör.

–Man kan som vägledningssökande öka sina kunskaper genom breddning, säger Thor Pleijel. Man lär sig då vilka alternativ som liknar det man är intresserad av, har erfarenhet inom eller är behörig till. Vet man exempelvis att man är intresserad av att bli snickare finns det liknande yrken som också kan vara bra att ta ställning till vid yrkesval. Man kan också öka sin kunskap om alternativen genom specialisering. Då fördjupar man sin kunskap om en viss utbildning eller ett visst yrke genom att söka specifik information om just det alternativet.

Vi söker kunskap för att kunna ta ställning till vilket alternativ som passar bäst

–I vägledningssamtal jobbar vi med både breddning och specialisering, säger Thor Pleijel. När vägledningssökande och jag tillsammans breddat vår kunskap om olika alternativ söker vi specifik kunskap för att kunna ta ställning till vilket alternativ som passar bäst. Vi kontrollerar samtidigt att det vi vet om alternativet stämmer överens med den information som finns tillgänglig.

DEN TREDJE TYPEN AV KUNSKAP vi utvecklar i vägledningssamtal är kunskap om hur man fattar stora beslut. Att prata om hur beslutsprocessen ser ut kan hjälpa vägledningssökande att förstå vad de eventuellt behöver lägga extra tid på och behöva hjälp med.

–Som stöd för mina samtal brukar jag använda en modell som är känd som CASVE-cykeln, säger Thor Pleijel. Den brukar börja med en kommunikationsfas: Genom signaler utifrån eller inifrån blir man medveten om att man befinner sig i en brytpunkt och behöver fatta ett beslut. En beslutssituation kan upplevas som ett avstånd mellan där man befinner mig karriärmässigt och där man vill vara.

Kommunikations-fasen följs sedan av en analysfas, i vilken man resonerar med sig själv och andra om det sammanhang man befinner sig i och hittar förklaringar till varför saker är som de är.

EFTER ANALYSFASEN följer syntesfasen. I den ökar och minskar man antalet alternativ. Så här kan det gå till i syntesfasen: Utifrån den analys man gjort skulle det spontant kunna finnas tre olika alternativ att välja mellan: gå tillbaka till en tidigare arbetsgivare, söka nytt jobb eller gå en utbildning. Man kan minska antalet alternativ genom att välja att gå vidare med någon av dessa. Väljer man exempelvis alternativet utbildning ökar antalet alternativ igen och det kan finnas ett dussin olika utbildningar som kan passa. Genom att sammanställa information om de olika utbildningarna kan man sedan minska antalet alternativ igen för att hitta de fåtal utbildningar som passar bäst.

Efter syntesfasen kommer värderingsfasen. I den söker man mer specifik information om de alternativ som är kvar och deras konsekvenser för både ens karriär och livet i övrigt. De olika alternativen kan öppna olika dörrar i livet och karriären men samtidigt stänga andra.

Många karriärbeslut är komplicerade och det är inte alltid enkelt att överblicka och förutse följderna av ens beslut. Värderingsfasen brukar leda till en prioritering där man kommer fram till ett förstahandsval, som framstår som det optimala alternativet.

–Den sista fasen är själva verkställandet. Då tar man de första konkreta stegen för att komma vidare, säger Thor Pleijel. Ofta gör jag en handlingsplan ihop med den vägledningssökande för att vederbörande ska veta vad som behöver göras och vid vilken tidpunkt.

När man som beslutsfattare gått igenom de här faserna är man tillbaka där man började: i kommunikationsfasen. Nu är frågan om det upplevda avståndet finns kvar eller om man upplever sig vara i den position man vill för tillfället.

–Finns avståndet kvar kan man behöva gå igenom beslutsprocessen på nytt. De flesta behöver fatta stora beslut många gånger under sin karriär. Ju mer kunskap man har om sig själv och alternativen, desto rikare underlag har man för besluten, säger Thor Pleijel.

Besluten bör vara väl underbyggda

MÅLET MED studie- och yrkesvägledning brukar vara att de beslut man fattar om sin framtid ska vara väl underbyggda. Med det menas att det finns en balans mellan de här tre kunskapstyperna och att man vet utifrån vilken kunskap man fattade besluten.

Man ska med andra ord kunna svara på frågorna: Vad var det jag visste om mig själv som gjorde att jag fattade det här beslutet? Vad var det jag visste om mina möjligheter? Har jag lagt tillräckligt med tid och kraft på beslutsprocessen?

Hur lång tid det tar att gå igenom en beslutsprocess varierar beroende på hur komplicerat beslutet är och hur mycket tid man är beredd på att lägga på de olika faserna i beslutsprocessen.

En del föredrar att strukturera sitt beslutsfattande – exempelvis genom att göra listor, planer eller tankekartor – medan andra fattar beslut mer intuitivt och utan en mer systematisk genomgång. Det finns fördelar och nackdelar med båda sätten. I vägledningssamtalen brukar vi utgå från vad den vägledningssökande uppfattar som meningsfullt.

NÄSTA GÅNG du träffar en studie- och yrkesvägledare kan du berätta hur du upplever ditt beslutsfattande. Många gånger kan vägledaren stödja genom att kompensera för dina eventuella svagheter genom att exempelvis tillhandahålla information, väga olika alternativ mot varandra eller göra en handlingsplan.

Curonova KAN arbetsmarknaden!
Genom kvalité, ansvar och närhet, matchar vi dig till ditt nya jobb eller utbildning! Vill du veta mer hur du kan få hjälp, kontakta oss här

Vi stöttar och hjälper dig till ditt nya jobb eller studier genom tjänsten Rusta och Matcha via Arbetsförmedlingen. Läs mer om detta här - Curonova Rusta och Matcha

Publicerad 
September 16, 2021
 i 
Studier
-kategorin
Dela artikeln på sociala medier:

Mer av 

Thor Pleijel

Visa alla